Sök

Sökningen gav 2 träffar. Visar resultat 1 till 2.

<< Föregående 1 Nästa >>

1 Mack 2:29/30-41

Mas­sa­kern på sab­ba­ten

2 29/30Många som läng­ta­de ef­ter rättfärdig­het och rätt­vi­sa drog då ut i öknen med si­na barn, si­na hust­rur och sin bo­skap för att bosätta sig där, ty det on­da ha­de drab­bat dem hårt. 31Det kom bud till kung­ens män och till trup­per­na i Je­ru­sa­lem, Da­vids stad, att folk som trot­sa­de kung­ens be­fall­ning ha­de dra­git ut till grot­tor­na i öde­mar­ken. 32En stor styr­ka tog då upp jak­ten på dem, spåra­de upp dem och gick i ställ­ning mitt emot dem. Det var på sab­bats­da­gen de börja­de stri­den. 33De sa­de till dem: ”Låt det va­ra nog! Kom ut och gör som kung­en har be­fallt, så skall ni få le­va.”

34Is­ra­e­li­ter­na sva­ra­de: ”Vi kom­mer in­te ut; vi vill in­te följa kung­ens be­fall­ning och van­hel­ga sab­bats­da­gen.” 35Då gick kung­ens trup­per ome­del­bart till an­fall. 36Men is­ra­e­li­ter­na värj­de sig in­te; de kas­ta­de in­te en sten och spärra­de in­te för grot­tor­na. 37”Ut­an skuld går vi al­la i döden”, sa­de de. ”Him­mel och jord är våra vitt­nen på att ni dödar oss mot all rätt.” 38Fi­en­den anföll dem på sab­ba­ten, och de och de­ras hust­rur och barn och bo­skap blev döda­de, upp emot tu­sen per­so­ner.

39När Mat­tathi­as och hans vänner fick ve­ta det­ta sörj­de de djupt de döda. 40Och de sa­de till varand­ra: ”Om vi al­la gör som våra bröder och av­står från att kämpa för våra liv och våra la­gar mot hed­ning­ar­na, då kom­mer de snart att ut­plåna oss från jor­dens yta.” 41Den da­gen fat­ta­de de det­ta be­slut: ”Om någon an­gri­per oss på sab­bats­da­gen skall vi bju­da ho­nom strid, vem han än är. Vi skall in­te bli döda­de al­le­sam­mans, så som våra bröder döda­des i grot­tor­na.”

2 Mack 15:1-5

Ni­ka­nors över­mod

15 1Ni­ka­nor fick rap­port om att Ju­das män höll till i Sa­ma­ri­en, och han bestämde sig för att an­fal­la dem på vi­lo­da­gen, då det kun­de ske helt risk­fritt. 2Men de ju­dar som ha­de tving­ats att följa med ho­nom sa­de: ”Döda dem för all del in­te på det­ta råa och bar­ba­ris­ka sätt, ut­an vi­sa vörd­nad för den dag som har ärats och hel­gats mer än de and­ra av den allse­en­de Gu­den!” 3Ärkes­kur­ken fråga­de då: ”Finns han i him­len, härs­ka­ren som har förord­nat att man skall fi­ra sab­bats­da­gen?” – 4”Ja”, förkla­ra­de de, ”den le­van­de Her­ren själv som härs­kar i him­len har be­fallt att den sjun­de da­gen skall hållas he­lig.” 5Då sa­de han: ”Men jag är härs­ka­re på jor­den, och jag ger or­der om att vap­nen skall bru­kas och kung­ens upp­drag utföras.”

Att ge­nomföra sin ond­ske­ful­la före­sats var han emel­ler­tid in­te i stånd till.

<< Föregående 1 Nästa >>