Sök

Sökningen gav 3 träffar. Visar resultat 1 till 3.

<< Föregående 1 Nästa >>

Neh 13:15-22

13 15Vid sam­ma tid såg jag i Ju­da några som tram­pa­de vin­pres­sar­na på sab­ba­ten. And­ra kom med spannmål som de las­ta­de på åsnor el­ler med vin, dru­vor, fi­kon och and­ra va­ror och förde det till Je­ru­sa­lem på sab­bats­da­gen. Jag var­na­de dem för att sälja si­na livs­me­del. 16Några män från Ty­ros som bod­de i Je­ru­sa­lem förde in fisk och al­le­han­da va­ror för att sälja till ju­dar­na på sab­ba­ten – och det i Je­ru­sa­lem. 17Då gick jag till rätta med stormännen i Ju­da och sa­de till dem: ”Hur kan ni bära er så il­la åt och van­hel­ga sab­bats­da­gen? 18Var det in­te därför att våra fäder gjor­de så som vår Gud lät al­la des­sa olyc­kor kom­ma över oss och sta­den? Och nu drar ni ännu mer vre­de över Is­ra­el ge­nom att van­hel­ga sab­ba­ten!” 19När mörk­ret föll över Je­ru­sa­lems por­tar på kvällen före sab­ba­ten gav jag or­der om att dörrar­na skul­le stäng­as och in­te öpp­nas igen förrän sab­ba­ten var över. Jag ställ­de också några av mi­na män vid por­tar­na för att ing­et gods skul­le föras in på sab­ba­ten. 20Det hände ett par gång­er att köpmän och va­ruförsälja­re till­bring­a­de nat­ten ut­anför Je­ru­sa­lem, 21men jag var­na­de dem: ”Varför till­bring­ar ni nat­ten framför mu­ren? Om det upp­re­pas kom­mer jag att ta i med hård­hands­kar­na!” I fortsätt­ning­en kom de in­te un­der sab­ba­ten. 22Se­dan gav jag or­der till le­vi­ter­na att re­na sig och kom­ma och hålla vakt vid por­tar­na för att sab­bats­da­gen skul­le hållas he­lig.

Min Gud, kom ihåg mig också för det­ta och sko­na mig i din sto­ra god­het.

Jes 56:2-7
56 2Lyck­lig den som hand­lar så,
den människa som håller fast vid det­ta:
att iakt­ta sab­ba­ten och in­te van­hel­ga den
och att avhålla sig från allt ont.
3Främling­en som slu­ter sig till Her­ren
skall in­te säga:
”Her­ren håller mig skild från sitt folk”,
och den snöpte skall in­te säga:
”Jag är ett förtor­kat träd.”
4Ty så säger Her­ren:
Snöpta som iakt­tar mi­na sab­ba­ter,
som gärna gör min vil­ja
och håller fast vid mitt förbund,
5de skall i mitt hus, in­om mi­na mu­rar,
få ett namn, ett äre­min­ne
som är bätt­re än söner och dött­rar.
Ett evigt, oförgäng­ligt namn skall jag ge dem.
6Främling­ar som slu­ter sig till Her­ren
och vill göra tjänst hos ho­nom,
äls­ka Her­rens namn och va­ra hans tjäna­re,
ja, al­la som iakt­tar sab­ba­ten och in­te van­hel­gar den
och håller fast vid mitt förbund
7får kom­ma till mitt he­li­ga berg
och glädjas i mitt böne­hus,
och de­ras brännof­fer och slak­tof­fer
skall jag ta emot på mitt al­ta­re.
Mitt hus skall kal­las
ett bönens hus för al­la folk.
Hes 22:26

22 26Präster­na gjor­de våld på min lag och skända­de det som jag gjort he­ligt. De gjor­de ing­en skill­nad mel­lan he­ligt och ic­ke he­ligt, de un­der­vi­sa­de in­te om vad som är rent och orent. De iakt­tog in­te mi­na sab­ba­ter. Så van­hel­ga­des jag av dem.

<< Föregående 1 Nästa >>