Uppslagsdel – Efod
Det hebreiska ordet har skiftande och delvis oklar betydelse. I Moseböckernas ”prästerliga” traditionsskikt avses ett plagg som ingick i översteprästens ämbetsdräkt (2 Mos 28:6-14; 39:2-7). Det beskrivs som ett slags ärmlöst överdrag hängande i axelband och sammanhållet av ett skärp samt prytt med guldkedjor och två onyxstenar. Vid det fästes ”bröstväskan för domsutslag”(2 Mos 28:15-30), besatt med tolv ädelstenar och innehållande de lottföremål som kallades urim och tummim. I andra sammanhang betecknar ordet efod ett enklare linneplagg, som inte var förbehållet översteprästen (1 Sam 2:18; 2 Sam 6:14; 1 Krön 15:27).
I ytterligare en rad texter är det fråga om kultföremål av helt annat slag. Efoder nämns tillsammans med husgudar i Dom 17:5; 18:14-20; Hos 3:4. Av 1 Sam 23:9-12; 30:7 f. framgår att de användes för att söka gudomlig vägledning. En efod, gjord av metall, skildras som ett slags avgudabild i Dom 8:26 f. Exakt vilka föremål som avses i dessa fall vet man inte.
Dagens bibelord
6 33Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.