Is­ra­e­li­tisk stam, som en­ligt tra­di­tio­nen räkna­de sitt ur­sprung från den ene av Jo­sefs båda söner (1 Mos 41:52; 46:20). Nam­net används också om stam­mens område, Efraims bergs­bygd (berg, bergs­trak­ter). Det ut­gjor­de södra de­len av bergland­ska­pet väster om Jor­dan. Den nor­ra de­len tillhörde Ma­nas­ses stam. Des­sa båda stam­områden bil­da­de till­sam­mans kärnan i Is­ra­els ri­ke (Nord­ri­ket).

Av de två stam­mar­na var Efraim den in­fly­tel­se­ri­kas­te, vil­ket av­speglas i berättel­sen om hur Ja­kob välsig­na­de de­ras anfäder (1 Mos 48:1-20). Nam­net Efraim används därför, omväxlan­de med Is­ra­el, om he­la Nord­ri­ket. Så sker särskilt hos Ho­sea men även i and­ra pro­fetböcker (t.ex. Jes 11:13).