Uppslagsdel – Evangelium
Det grekiska ordet euangélion betyder ”glädjebud” eller ”budskap (om goda nyheter)”. Dessa och liknande svenska uttryck har använts i översättningen när sammanhanget framhäver den ursprungliga innebörden. Det är då ofta fråga om Jesu förkunnelse, ”budskapet om riket” (Matt 4:23), med dess anknytning till GT-ställen som Jes 61:1; jfr Luk 4:18; 7:22. I den äldsta kyrkans förkunnelse, ”budskapet att Jesus är Messias” (Apg 5:42), blev Jesus själv huvudinnehållet. När det är fråga om detta kristna budskap har ordet ”evangelium” oftast bibehållits, framför allt i NT:s brev. Här fungerar ordet som en fackterm, och i den funktionen hör det också sedan länge hemma i svenskt språkbruk. Ett uttryck som ”när evangeliet var nytt” betyder sålunda ”när det kristna budskapet först förkunnades” (Fil 4:15). Budskapets auktoritet understryks när det kallas ”Guds evangelium” (t.ex. Rom 15:16) eller ”Kristi evangelium” (2 Kor 9:13). Det sistnämnda uttrycket kan dock i grundtexten även betyda ”evangeliet om Kristus” och har i de flesta sammanhang översatts så. När Paulus säger ”mitt evangelium” (t.ex. 2 Kor 4:3), tänker han på sitt uppdrag att föra ut budskapet till hedningarna.
Innehållet i NT:s sammanhängande berättelser om Jesu liv (Evangelieskrifter) sammanfattades som ”glädjebudet om Jesus Kristus” (Mark 1:1). Man kunde sedan kalla de olika versionerna för ”evangeliet enligt Matteus, resp. Markus, Lukas, Johannes”, i betydelsen ”det kristna budskapet så som det sammanfattats av Matteus, resp. Markus, Lukas, Johannes”. Bruket att använda ordet ”evangelium” som beteckning för själva skrifterna går tillbaka till 100-talet.
Dagens bibelord
6 33Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.