Städer och folk upp­träder i åtskil­li­ga bi­bel­tex­ter per­so­ni­fi­e­ra­de som kvin­nor (jfr ut­tryck som ”mo­der Svea” hos oss). Je­ru­sa­lem kan t.ex. be­skri­vas som en vac­ker ung flic­ka (”dot­ter”) el­ler en drott­ning när fred råder men som en änka när sta­den skövlats (Jer 6:2; Klag 1:1; Sef 3:14; Sak 2:10). Un­der­ly­dan­de städer, bundsförvan­ter och grann­folk upp­träder som sta­dens dött­rar, vänner och and­ra närståen­de. Främman­de städer kan kal­las skökor och de­ras eko­no­mis­ka och po­li­tis­ka förbin­del­ser otukt el­ler ho­ran­de (Jes 23:17; Nah 3:4). Sådan kri­tik kan rik­tas också mot is­ra­e­li­ter­nas städer, Sa­ma­ria (Mik 1:7) och själva Je­ru­sa­lem (Jes 1:21). Men i des­sa fall får bild­språket en spe­ci­ell färg av att re­la­tio­nen mel­lan Gud och hans folk tänks som ett kärleksförhållan­de. Han är Is­ra­els äkta man, och om fol­ket till­ber någon an­nan gud är det otro­get och bry­ter sitt äkten­skap. Hebre­is­ka ord för förbju­den sex­u­a­li­tet, otro­het el­ler ho­ran­de (zenuním, zenút), lik­som mot­sva­ran­de verb, används därför re­gelmässigt om re­li­giöst av­fall från Her­ren. Det är möjligt att ut­tryckssättet ibland har en av­sikt­lig fler­ty­dig­het, så att det på en gång av­ser av­gu­da­dyr­kan och otukt i bok­stav­lig me­ning, kanske i form av or­gi­as­tisk frukt­bar­hetskult (4 Mos 25:1; 2 Kung 9:22).

För hebre­is­kans bild­li­ga ut­tryck används i den­na översätt­ning bl.a. for­mu­le­ring­ar som ”li­der­lig av­gu­da­dyr­kan” (2 Mos 34:15), ”otro­het” el­ler ”trolöshet” (4 Mos 14:33; 15:39), ”va­ra otro­gen” (3 Mos 17:7; 20:5; 1 Krön 5:25). Ibland ger ver­bet ”ho­ra” och be­släkta­de ord den bästa föreställ­ning­en om grund­tex­tens upprörda och starkt nedsättan­de ton­fall. Såda­na ut­tryck har därför använts i tex­ter som t.ex. Jer 2-3; Hes 16; 23; Hos 1-2.

Ett be­släktat bild­språk används i NT om av­vi­ka­re från den ge­men­sam­ma krist­na läran (Upp 2:14, 20-23) och framför allt om ”den sto­ra skökan” Ba­by­lon i be­ty­del­sen det guds­fi­ent­li­ga Rom (Upp 17-18). Bil­den av en brud tillämpas po­si­tivt på de tro­en­de i de­ras förhållan­de till Kristus (2 Kor 11:2; Ef 5:25-32; Upp 19:7-9; 21:2, 9).