Bland de ge­ne­ra­ler som de­la­de Alex­an­der den sto­res ri­ke fanns Se­leu­kos I, som erövra­de Ba­by­lon 312 f.Kr. Han gjor­de sig till her­re över ett område mot­sva­ran­de nu­ti­dens Iran, Irak och Sy­ri­en samt de­lar av Tur­ki­et. Det välde han grun­da­de kal­las ef­ter ho­nom det se­leu­ki­dis­ka, dess re­gen­ter se­leu­ki­der­na. Ibland har det kal­lats Sy­ri­en, med an­ti­kens fria använd­ning av det­ta namn. Se­leu­ki­der­na var länge Främre ori­en­tens vik­ti­gas­te stor­makt vid si­dan av pto­le­me­er­na och kämpa­de med dem om Pa­les­ti­na, som de 198 f.Kr. införli­va­de med sitt välde. På föränd­ring­en följ­de den djupgåen­de kris för det ju­dis­ka fol­ket som skild­ras i Mac­ka­be­erböcker­na och som av­speglas i Da­ni­els bok. Att ju­dar­na därvid kun­de göra sig självständi­ga be­rod­de bl.a. på att den se­leu­ki­dis­ka dy­nastin försva­ga­des av in­re tron­stri­der och av ro­mar­nas växan­de in­fly­tan­de. Den försvann slut­gil­tigt då Sy­ri­en på 60-ta­let f.Kr. blev en ro­mersk pro­vins. Följan­de per­so­ner re­ge­ra­de un­der den pe­ri­od som be­ly­ses i Tillägg till GT:

An­ti­ochos III den sto­re (223-187 f.Kr.); Se­leu­kos IV Fi­lo­pa­tor, den föregåen­des son (187-175; 2 Mack 3:3; 4:7); An­ti­ochos IV Epi­fa­nes, den föregåen­des bror (175-164; 1 Mack 1:10-6:16; 2 Mack 4:7-9:29); An­ti­ochos V Eu­pa­tor, den föregåen­des son (164-162; 1 Mack 6:17-7:4; 2 Mack 10:10-14:2); De­metri­os I So­ter, son till Se­leu­kos IV (162-150; 1 Mack 7:1-10:50; 2 Mack 14); Alex­an­der Ba­las/Epi­fa­nes, upp­gav sig va­ra son till An­ti­ochos V (150-145; 1 Mack 10:1-11:17); An­ti­ochos VI Epi­fa­nes, den föregåen­des son (145-142; 1 Mack 11:39-13:31); De­metri­os II Ni­ka­tor, son till De­metri­os I, kon­kur­re­ra­de om mak­ten med den föregåen­de (145-139 och 129-125; 1 Mack 10:67-14:3); Try­fon, obe­släktad med de övri­ga (142-138; 1 Mack 11:39-15:39); An­ti­ochos VII Si­de­tes, bror till De­metri­os II (139-129; 1 Mack 15-16).