Uppslagsdel – Selot
Seloterna var ett parti som byggde på de judiska frihetskämparnas traditioner. De anknöt närmast till upproret år 6 e.Kr., då den romerska skattskrivningen bekämpades av Judas från Galileen (jfr noter till Luk 2:1; Apg 5:37). Seloterna betraktade den romerska ockupationen som ett intrång i den makt över det heliga folket som endast tillkom Gud. Deras mål var att med vapenmakt befria Israel från utländsk överhöghet och upprätta en självständig, religiöst grundad stat. Sedan deras största insats, upproret 66-70 e.Kr., lett till fullständigt nederlag och ett annat uppror 132-135 också misslyckats, försvann seloterna ur historien.
Det grekiska ordet ”selot” betyder ”en som visar (religiös) iver”, i negativ mening ”fanatiker”. Som partibeteckning används det i Luk 6:15; Apg 1:13 om en av Jesu lärjungar. Tillnamnet ”Kananaios” i Matt 10:4; Mark 3:18 är sannolikt bildat av ett arameiskt ord med samma innebörd. Beteckningen ”sicarier” eller ”knivmän” (Apg 21:38) avser en radikal grupp bland seloterna, som praktiserade lönnmord på politiska motståndare. Kanske använde romarna ordet om partiets anhängare över huvud. Enligt en tolkning, som dock är språkligt osannolik, skulle tillnamnet ”Iskariot” kunna vara en förvrängning av detta ord (jfr not till Matt 10:4).
Dagens bibelord
6 33Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.