Si­don mot­sva­rar nu­ti­dens Sa­i­da i Li­ba­non, knappt 4 mil söder om Beirut. Sta­den har en lång histo­ria, men dess roll i GT är bun­den till fe­niki­er­na. Det­ta folk, som ta­la­de ett med hebre­is­kan närbe­släktat språk, behärs­ka­de un­der 900-800-ta­len f.Kr. en stor del av Me­del­ha­vets östra kust norr om Kar­mel. Fe­niki­er­na var dug­li­ga sjöfa­ra­re och han­delsmän. De grun­da­de ko­lo­ni­er i he­la me­del­havs­området, bl.a. Kart­ha­go. Ge­nom den­na västli­ga ori­en­te­ring blev de en vik­tig länk mel­lan se­mi­tisk och gre­kisk-ro­mersk kul­tur.

Fe­niki­er­na ha­de in­te någon en­het­lig stats­bild­ning ut­an var or­ga­ni­se­ra­de i stads­sta­ter. Vik­ti­gast bland dem vid si­dan av Si­don var Ty­ros. Mel­lan des­sa båda städer låg Sa­re­fat (1 Kung 17:9 f.) och läng­re norrut (mel­lan nu­ti­dens Beirut och Tri­po­li) Ge­val (1 Kung 5:18; Ps 83:8; Hes 27:9), som är mer känt un­der sitt gre­kis­ka namn By­blos.

Till sam­ma kul­tursfär hörde Uga­rit, som förstördes ca 1200 f.Kr.; plat­sen mot­sva­rar nu­ti­dens Ras Sham­ra strax norr om La­ta­kia i Sy­ri­en. Text­fynd däri­från har gett vik­tig be­lys­ning av fe­niki­er­nas re­li­gi­on, som i sin tur kas­tar ljus över många bib­lis­ka tex­ter. Dyr­kan av ka­naa­ne­is­ka gu­dar som Baal och Astar­te förmed­la­des nämli­gen till stor del av fe­niki­er­na (jfr 1 Kung 11:5, 33; 2 Kung 23:13). Det­ta är en hu­vud­an­led­ning till att nam­net Si­don, lik­som Ty­ros, of­ta har en dålig klang i GT. En viss ef­ter­ver­kan av det­ta finns i NT (Matt 11:22 med par.). När Je­sus rör sig i städer­nas om­giv­ning och möter fol­ket där (Matt 15:21 f. med par.) är det un­derförstått att han be­fin­ner sig bland ic­ke-ju­dar.

Både in­om och ut­om bi­beln kan nam­nen si­do­ni­er, fe­niki­er och ka­naa­ne­er växla ut­an någon klar be­ty­del­seskill­nad. Med si­do­ni­er me­nas sålun­da in­te all­tid ba­ra sta­den Si­dons invåna­re ut­an ibland fe­niki­er­na över hu­vud (t.ex. Dom 3:3). Bl.a. av den­na an­led­ning ger bi­bel­tex­ter­na ing­en klar bild av de in­veck­la­de po­li­tis­ka re­la­tio­ner­na mel­lan fe­niki­er­nas städer, men de kan re­kon­strue­ras ur and­ra källor. Tid­vis lyd­de Si­don un­der Ty­ros. Båda städer­na råka­de i be­ro­en­deförhållan­de till As­sy­ri­en och ef­terföljan­de stor­mak­ter, men Ty­ros hävda­de sin självständig­het med något större framgång.