Översätt­ning­en Sinöknen åter­ger två namn, som i grund­tex­ten hålls isär ge­nom stav­ning­en; hebre­is­kan har nämli­gen fle­ra oli­ka s-ljud med skil­da bokstäver.

Den ena Sinöknen nämns som en an­halt un­der förs­ta de­len av is­ra­e­li­ter­nas öken­vand­ring, före an­koms­ten till Si­nai (2 Mos 16:1; 17:1; 4 Mos 33:11 f.). S-lju­det är här det­sam­ma som i nam­net Si­nai, och det kan fin­nas ett sak­ligt sam­band mel­lan de båda nam­nen. Området sägs lig­ga i ber­gets närhet (2 Mos 16:1); frågan om dess läge är alltså kopp­lad till den ovis­sa lo­ka­li­se­ring­en av Si­nai­ber­get.

På sam­ma sätt sta­vas nam­net Sin i Hes 30:15 f., där det tro­li­gen in­te har med Sinöknen att göra ut­an av­ser en stad i Egyp­ten.

Den and­ra Sinöknen knyts till de trak­ter där is­ra­e­li­ter­na ef­ter upp­brot­tet från Si­nai så småning­om närma­de sig det ut­lo­va­de lan­det (4 Mos 20; 33:36). I sam­band med den­na öken nämner ett par tex­ter (4 Mos 34:4; Jos 15:3) or­ten Sin, som förläggs väster om Ara­vasänkan i rikt­ning mot Ka­desh Bar­nea. Ka­desh låg en­ligt fle­ra tex­ter i Sinöknen (4 Mos 27:14; 33:36; 5 Mos 32:51) men en­ligt 4 Mos 13:27 i den syd­li­ga­re Pa­ranöknen. Kanske upp­fat­ta­des plat­sen som gränsort mel­lan två öken­områden. Sinöknen var i så fall området mel­lan Ka­desh och Ne­gev.

Svårig­he­ten att lo­ka­li­se­ra de båda öknar­na, lik­som en gam­mal ten­dens att blan­da sam­man dem, förstärks av att upp­gif­ter­na om öken­vand­ring­en över hu­vud ta­get är geo­gra­fiskt svårtol­ka­de. Likar­ta­de berättel­se­mo­tiv knyts till oli­ka områden (jfr 2 Mos 17:1-7 med 4 Mos 20:1-13).